Aktiesite.se - finansiell ekonomi

Aktiesite.se är en sida om finansmarknaden och dess finansiella instrument.
Anpassad sökning
 
Hem
Makroteori
Knapphet
Produktionsmöjligheter
Nytta
Ekonomiska människan
Alternativkostnad
Marknaden
Efterfrågan
Utbud
Ceteris paribus
Jämviktspris
Marknadsekonomi
Planekonomi
Blandekonomi
Efterfrågeöverskott
Utbudsöverskott
Inflation
Deflation
Arbetslöshet
Ekonomipolitiska mål
Nationalräkenskaper
Bruttonationalprodukten
Bruttonationalinkomsten
Bytesekvationen
Försörjningsbalansen
Sparande
Transfereringar
Betalningsbalansen
Bytesbalansen
Statsskulden
Utlandsskulden
Ekonomiskt kretslopp
Konsumtionsbenägenhet
Sparbenägenhet
Makromarginalskatt
Importbenägenhet
Tillskottsmultiplikator
Finanspolitik
Arbetslöshetsgap
Inflationsgap
Multiplikator finanspolitik
Stabiliseringspolitik
Keynesiansk finanspolitik
Statens budget
Stagflation
Konjunkturell statsskuld
AD-AS Modeller
Aggregerad efterfrågan
Aggregerat utbud
Kortsiktigt utbud
Långsiktigt utbud
Penningpolitik
Penningmängd
Pengar
Bankernas funktion
Utbudet av pengar
Reservkvot
Monetär bas
Kreditexpansion
Kvantitetsteorin
Keynesiansk penningpolitik
Transaktionsmotiv
Spekulationsmotiv
Försiktighetsmotiv
Räntekänslighet
Monetaristiska skolan
Valutakurs
Växelkurs
Fasta växelkurser
Valutareserv
Devalvering
Revalvering
Rörliga växelkurser
Apprecering
Depricering
Köpkraftsparitet
Ränteparitet
Guldmyntfot
Bretton-wood systemet
Valutaormen
EMU
Konvergenskrav
Intertemporal effekt
Efterfrågeinflation
Kostnadsinflation
Phillips kurvan
Rehn/Meidner modellen
Konjunkturpolitik
Normpolitik
Utbudsekonomi
Lafferkurvan

Nationalekonomi - keynesiansk finanspolitik, vad är keynesiansk finanspolitik?

Keynesiansk finanspolitik syftar på de teorier som utvecklades av John Maynad Keynes under mitten av 1930-talet. Keynes menade att en marknadsekonomi aldrig kan nå full sysselsättning, att arbetslöshet berodde på låg efterfrågan i ekonomin och att staten måste ingripa för att sänka arbetslösheten. Keynesiansk finanspolitik innebär att staten skall öka de offentliga utgifterna eller sänka skatterna i en lågkonjunktur och minska de offentliga utgifterna eller höja skatterna i en hög konjunktur. Keynesiansk finanspolitik utgår ifrån att det inte kan finnas inflation och arbetslöshet samtidigt. Under 1970-talet uppkom dock problem med stagflation, det var både hög arbetslöshet och hög inflation samtidigt. Problemet med keynesiansk finanspolitik sägs vara att det är tidseftersläpningar mellan åtgärd och effekt. När det är högkonjunktur och staten med hjälp av finanspolitiken försöker kyla ned ekonomin kommer dessa åtgärder först få effekt när det är lågkonjunktur och därför förvärra denna.




Den keynesianska finanspolitiken kommer därför skapa ökade svängningar i ekonomin. Den keynesianska finanspolitiken fungerar även dåligt då ett land har fast växelkurs, expansiva åtgärder kommer öka inflationen och därigenom minska exporten.
 
Copyright 2007 @ Aktiesite.se