Aktiesite.se - finansiell ekonomi

Aktiesite.se är en sida om finansmarknaden och dess finansiella instrument.
Anpassad sökning
 
Hem
Makroteori
Knapphet
Produktionsmöjligheter
Nytta
Ekonomiska människan
Alternativkostnad
Marknaden
Efterfrågan
Utbud
Ceteris paribus
Jämviktspris
Marknadsekonomi
Planekonomi
Blandekonomi
Efterfrågeöverskott
Utbudsöverskott
Inflation
Deflation
Arbetslöshet
Ekonomipolitiska mål
Nationalräkenskaper
Bruttonationalprodukten
Bruttonationalinkomsten
Bytesekvationen
Försörjningsbalansen
Sparande
Transfereringar
Betalningsbalansen
Bytesbalansen
Statsskulden
Utlandsskulden
Ekonomiskt kretslopp
Konsumtionsbenägenhet
Sparbenägenhet
Makromarginalskatt
Importbenägenhet
Tillskottsmultiplikator
Finanspolitik
Arbetslöshetsgap
Inflationsgap
Multiplikator finanspolitik
Stabiliseringspolitik
Keynesiansk finanspolitik
Statens budget
Stagflation
Konjunkturell statsskuld
AD-AS Modeller
Aggregerad efterfrågan
Aggregerat utbud
Kortsiktigt utbud
Långsiktigt utbud
Penningpolitik
Penningmängd
Pengar
Bankernas funktion
Utbudet av pengar
Reservkvot
Monetär bas
Kreditexpansion
Kvantitetsteorin
Keynesiansk penningpolitik
Transaktionsmotiv
Spekulationsmotiv
Försiktighetsmotiv
Räntekänslighet
Monetaristiska skolan
Valutakurs
Växelkurs
Fasta växelkurser
Valutareserv
Devalvering
Revalvering
Rörliga växelkurser
Apprecering
Depricering
Köpkraftsparitet
Ränteparitet
Guldmyntfot
Bretton-wood systemet
Valutaormen
EMU
Konvergenskrav
Intertemporal effekt
Efterfrågeinflation
Kostnadsinflation
Phillips kurvan
Rehn/Meidner modellen
Konjunkturpolitik
Normpolitik
Utbudsekonomi
Lafferkurvan

Nationalekonomi - efterfrågeinflation, vad är efterfrågeinflation?

Efterfrågeinflation är inflation som uppstår på grund av att efterfrågan i ekonomin är högre än vad som kan produceras i ekonomin vid full sysselsättning. Efterfrågeinflation kan uppstå på grund av en expansiv finanspolitik med ökade offentliga utgifter. Efterfrågeinflation kan också uppstå vid sänkta skatter. Efterfrågeinflation kan uppstå även då det är arbetslöshet om arbetslösheten är strukturell enbart så att företaget inte kan få tag i arbetskraft vid ökad efterfrågan.


 
Copyright 2007 @ Aktiesite.se